Andakter i väntans kapell

Anders har ett gårdskapell där han varje morgon stannar upp, väntar, lyssnar och sedan ofta skriver ner sina intryck i en kort andakt. Ibland används de i olika sammanhang, i kyrkor, på äldreboendet, på andra platser där det behövs stillhet och ett tid till eftertanke.



Så här funderar han i inledningen till en andakt:


"En dag öppnade jag dörren efter att ha hört en försynt knackning och utanför stod en välbekant man. Han var lite underligt klädd, som om han kom direkt från ett varmare klimat och en annan kultur. Även om jag kände igen honom fick han chansen att presentera sig.


-Hej det är jag som är Jesus


Och fastän jag alltid varit rädd att inte känna igen honom, såg jag direkt att det var han.


-Men kom in, sa jag och ursäktade röran.


Vad som senare händer i denna betraktelse får du läsa när du köpt boken.